Status: glad, på danshumör, accepterar läget (att jag inte får gå från jobbet förrän om 1,5 timmar)

Jag står upp och arbetar, lyssnar på lite musik.
Jag blev tvungen att göra så.
Jag var så trött, skulle kunna somna.
Men då åt jag en knäckemacka, drack te och ställde mig upp och diggar lite till musiken...
just nu spelas  "Umbrella" av Lillasyster, lite uttjatad låt, med tanke på att Björn har sin arbetsplats bredvid mig och han brukar lyssna på "Vi spelar vad vi vill"-rock-tjofräskanalen.
Jag har det bra på jobbet.
Hade tidigare idag ett minimöte, vi var 5 personer där, vi hade fått en uppgift;
att spela in 3 samtal mellan oss och kund.
Så på det här mötet satt vi och gav varandra positiv och negativ feedback på våra samtal.
Sånt behövs för att man som säljare ska utvecklas.
Annars är det lätt att man hamnar i det här "ordertagarträsket".
Vi gör ju mer än att ta en order.
Det bästa med dessa möten är att jag blir så peppad.
Det behövs då och då.
Tror att ett av huvudsyftena är ändå att man ska fortsätta känna sig peppad och fokuserad på att sälja.
Det fungerar som en liten pusch i rätt riktning.
Sen har vi ju en så bra chef...eller ja, för tillfället har vi inte riktigt en chef då vi har lånat ut våran Susanne till
en annan avdelning ett år.
Får se vem som tar hennes plats här, inte riktigt klart än.

Jag är glad.
Japp.
Tycker bara att min bror är lite dum för tillfället.
Ju mindre jag lägger i desto bättre, tror jag.
Men det är inte så lätt när pappa ringer och tjatar på MIG om hur dum Kid är som inte kan höra av sig.
Rattfylla-igen.
Vad säger man?
Finns det någon som hade väntat sig något annat?
Det som oroar skrämmer mig lite är att jag tycker inte att det är något konstigt eller farligt.
Jag reagerade ungefär såhär: jaha?
Men det är sjukt, inget körkort, pappas fina bil, köra full, ev drogpåverkad.
Snacka om självisk.

Igår satte jag igång med en dröm jag har, men jag känner att jag har hela livet på mig.
Tror inte att det kommer att bli klart inom loppet av 2 år.
Vet inte riktigt om jag vågar heller.
Men vad har jag att förlora?
Våga satsa!
Men jag måste nog vänja mig vid idén först.
Därav "hela-livet-på-mig-aspekten"

Ikväll blir det Desperate at my house, kanske med fruarna, hoppas på det.
Annars jag o min husband!
Kan bli kaffe för att hålla sig vaken sen.

Imorgon, Latino-step på lunchen, kul, svettigt. jobbigt, stressigt.

Nu ska jag ringa min sista kund, trevlig kväll!