Glad, det är jag det.
Utan någon som helst anledning.
Man hör hur tjuriga och konstiga andra människor är.
Glad är jag för att jag inte är som dem.
Jag är så glad så att man skulle kunna tro att det är strålande solsken ute-men det är det inte.
Jag är glad att jag har Neo, mina vänner, min fina lägenhet, mitt braiga jobb!
Jag bara ler : - )

Jag har mina bekymmer, lite jag klurar på.
Men jag orkar inte låta dem dra ner mig och mitt humör.
Inte idag iaf.
Ska hem, äta blodpudding med bacon, kanske sätta mig i parken med Natta och Neo o dricka lite kaffe.
Får se om jag får min vilja igenom ikväll och se "tjejfilm" (dvs romantisk drama typ) med Bastian.