Igår träffade jag några gamla arbetskamrater, det var mycket kul,
träffades på söder och åt gott.
Skrattade mycket, de är så roliga.
Både igår morse och idag tog jag en prommis till jobbet, hur skönt som helst.
Det tar ca 30 min och det är alldeles lagom, man kan gå och fundera lite för sig själv, samtidigt som man lyssnar på bra musik.

Bastian har sovit hos mig två nätter i rad nu.
Så härligt så.
Det kändes bra att han var hemma hos mig igår när jag kom hem från stan.

En kompis sa en bra sak igår...
...det var något om att om man blir riktigt riktigt sårad av någon man älskar,
så kanske man inte känner att man kommer att kunna öppna sig "lämna ut sig i någons annans händer".
Man orkar helt enkelt inte offra det.
Man tar ju en stor risk.
Fast man måste helt enkelt satsa ibland.
Jag tror att det kommer så småningom.
Ihop med rätt person tror jag att man släpper den där spärren...
Jag kan känna ibland precis som denna vän;
det är väl ingen som orkar med mitt liv?
Allt strul som existerar runt omkring mig?
De kanske står ut ett år, när man är nykär, men sen lessnar de kanske?
Fast inte om man VERKLIGEN älskar någon, eller?
Många frågor, finns inte alltid några vettiga svar.

Idag ska jag ut och åka segelbåt!
Weeeeeeeeee, kul!
Tror jag, det är första gången för mig :  )

Jobb på Babyplanet imorgon, inte alltför sugen.
Men jag hoppas på att det blir butiken på Söder så jag får jobba med Anna-Lena.
Fast så blir det säkert inte, troligtvis Kungsholmen.
Får se vad som händer imorgon kväll.
Den här kvällen har jag inte heller planerad, men man brukar vara sådär lagom slutkörd på Fredagar.
Så det kanske blir till att hoppa i lopplådan relativt tidigt.

Ha en skön helg!