Jag förstår att folk blir irreterad när jag pratar om honom.
Jag förtjänar bättre.
Jag har alltid varit irreterad på mamma som väljer såna karlar.
Icke bra karlar.
Vad gör jag nu då?
Varför skiter jag inte bara i honom?
För att jag är störd!
Eller för att jag gillar honom helt enkelt...
Men det känns inte som att det är någon idé att träffa någon som bara gör en ledsen och besviken.
Självkontroll = 0!
Jag vill inte vara arg eller ledsen-inte pga av honom.
Men jag kan inte låta bli att vara det.

En bild från i Fredags...



Ja det var jag och ena frun.

Jag och andra frugan samt min son på söndagspromenad:



Puss och godnatt.
Hoppas alla goda människor drömmer sött!
Alla jon: dra åt helvete!