Det finns för- och nackdelar med allt.
Livet är bra.
Jag är just nu barnledig, och har även en barnledig helg framför mig.
Får se vad morgondagen bjuder på.
Har ingenting planerat än så länge.
Det känns faktiskt skönt, jag har ingen panik över det-än.
Jag vet ju att om jag blir festsugen så kan jag ju följa med Natta med folk till stan och dansa.
Denna dag har varit bra, jag har njutit.
Blev bjudna på lunch på Årsta slott, sedan hade vi en liten "mini-konferans".
Trevligt, jag gillar verkligen chefen, hon är SÅ bra.
Hon får en att tänka efter.
Hon gör så att det är kul att lära sig saker.
Jag har svårt att prata inför en grupp...
blir nervös, stammar, blir helt svettig, blir helt osäker.
Det är skönt att vi då när vi får en uppgift, sitter i små grupper, så jag vågar prata.
Hellarvigt egentligen, jag vet.
Vi är en bra grupp, och det är inte någon det känns svårt att prata med eller inför.
Men ändå har jag den där spärren, den går inte att bli av med.
Kanske genom dessa övningar, men jag har svårt att tro det.
Hursomhelst så trivs jag med mina arbetskollegor, med vissa lite mer än andra.
Åkte och sola, fick färg.
Måste ju gardera mig om det inte blir en solig helg.
Hann mycket hemma, sånt där roligt som tvättning, bädda rent osv...
Fixat fredagsfika åt mina kära kollegor.
Mina fruar var här, det var trevligt, blev en hel del skratt åt menlösa typer.
En undran: Varför är alla de bra killarna bögar eller redan upptagna?
Det känns ju inte rättvist.
Jag tror att jag är för på.
På ständig jakt.
Om jag bara skulle släppa tanken på att leta karl, skulle han nog ploppa upp när jag minst anar det.
Fast jag har inte lika stor panik längre.
Jag har det riktigt bra nu.
FRI!
Har kul med mina vänner, behöver inte tänka på någon annan än mig och Neo.
Att gå ut är lite mer spännande...man vet ju inte hur kvällen slutar.
Nu blev jag sugen på utgång...får väl se imorgon.
Om jag ska vara hemma vill jag ha manligt sällskap.
Och jag vill ju inte TVINGA hit tidsfördrivet.
Nu kanske jag säger emot mig själv.
Men det finns för- och nackdelar med allt så det så.
Jag har anmält mig på match.com.
Halvt iaf. Skulle aldrig betala för att vara med i nåt sånt, har bara skapat mig en profil.
På kul liksom.
När man letade karlar där och nästan varenda en var inloggad just då,
tänkte jag ; har de inget bättre för sig, inget liv?
Undrar vad de tänker om mig...som satt där inloggad...
De kanske frågar sig om jag inte har ett liv!
Igår kväll hade jag mys, inte själv, nej med en mysig person!
Jag var lite sugen, men tog mitt förnuft tillfånga.
Jag känner nog att jag inte vill utnyttja honom, och han känner nog att han inte vill utnyttja mig.
VÄNNER är bra.
Man ska nog nöja sig där ibland.
På tal om igår, var hos frissan, det blev jättebra, helnöjd!
Inte lika fint nu, när jag har tvättat det och frisörens snygga styling är väck.
Nu visar tiduret sovtid...God natt.
Just det bara en sak till om gårdagen,
Björn var med i radio, jag blev helt uppspelt och tyckte att han var jättemodig.
Jag skulle aldrig våga, inte nu, jag är ju fan värre en en kärring.
När jag gick i mellanstadiet var jag med i nåt pratprogram i radio.
Det var då det, när jag inte var en fegis.
Får väl skylla min osäkerhet i dagsläget på Matte som tryckt ner mig för många år.
Eller brist på uppmuntran av mamma.
Sov gott, för det tänker jag göra.
Jag är just nu barnledig, och har även en barnledig helg framför mig.
Får se vad morgondagen bjuder på.
Har ingenting planerat än så länge.
Det känns faktiskt skönt, jag har ingen panik över det-än.
Jag vet ju att om jag blir festsugen så kan jag ju följa med Natta med folk till stan och dansa.
Denna dag har varit bra, jag har njutit.
Blev bjudna på lunch på Årsta slott, sedan hade vi en liten "mini-konferans".
Trevligt, jag gillar verkligen chefen, hon är SÅ bra.
Hon får en att tänka efter.
Hon gör så att det är kul att lära sig saker.
Jag har svårt att prata inför en grupp...
blir nervös, stammar, blir helt svettig, blir helt osäker.
Det är skönt att vi då när vi får en uppgift, sitter i små grupper, så jag vågar prata.
Hellarvigt egentligen, jag vet.
Vi är en bra grupp, och det är inte någon det känns svårt att prata med eller inför.
Men ändå har jag den där spärren, den går inte att bli av med.
Kanske genom dessa övningar, men jag har svårt att tro det.
Hursomhelst så trivs jag med mina arbetskollegor, med vissa lite mer än andra.
Åkte och sola, fick färg.
Måste ju gardera mig om det inte blir en solig helg.
Hann mycket hemma, sånt där roligt som tvättning, bädda rent osv...
Fixat fredagsfika åt mina kära kollegor.
Mina fruar var här, det var trevligt, blev en hel del skratt åt menlösa typer.
En undran: Varför är alla de bra killarna bögar eller redan upptagna?
Det känns ju inte rättvist.
Jag tror att jag är för på.
På ständig jakt.
Om jag bara skulle släppa tanken på att leta karl, skulle han nog ploppa upp när jag minst anar det.
Fast jag har inte lika stor panik längre.
Jag har det riktigt bra nu.
FRI!
Har kul med mina vänner, behöver inte tänka på någon annan än mig och Neo.
Att gå ut är lite mer spännande...man vet ju inte hur kvällen slutar.
Nu blev jag sugen på utgång...får väl se imorgon.
Om jag ska vara hemma vill jag ha manligt sällskap.
Och jag vill ju inte TVINGA hit tidsfördrivet.
Nu kanske jag säger emot mig själv.
Men det finns för- och nackdelar med allt så det så.
Jag har anmält mig på match.com.
Halvt iaf. Skulle aldrig betala för att vara med i nåt sånt, har bara skapat mig en profil.
På kul liksom.
När man letade karlar där och nästan varenda en var inloggad just då,
tänkte jag ; har de inget bättre för sig, inget liv?
Undrar vad de tänker om mig...som satt där inloggad...
De kanske frågar sig om jag inte har ett liv!
Igår kväll hade jag mys, inte själv, nej med en mysig person!
Jag var lite sugen, men tog mitt förnuft tillfånga.
Jag känner nog att jag inte vill utnyttja honom, och han känner nog att han inte vill utnyttja mig.
VÄNNER är bra.
Man ska nog nöja sig där ibland.
På tal om igår, var hos frissan, det blev jättebra, helnöjd!
Inte lika fint nu, när jag har tvättat det och frisörens snygga styling är väck.
Nu visar tiduret sovtid...God natt.
Just det bara en sak till om gårdagen,
Björn var med i radio, jag blev helt uppspelt och tyckte att han var jättemodig.
Jag skulle aldrig våga, inte nu, jag är ju fan värre en en kärring.
När jag gick i mellanstadiet var jag med i nåt pratprogram i radio.
Det var då det, när jag inte var en fegis.
Får väl skylla min osäkerhet i dagsläget på Matte som tryckt ner mig för många år.
Eller brist på uppmuntran av mamma.
Sov gott, för det tänker jag göra.
Kommentarer
Trackback