Igår åkte jag hem till Helena direkt efter jobbet, där blev jag bjuden på mat-lax, mmmmmmmmmmmmmm.
Hon hade köpt cider på systembolaget åt mig, alkoholfri då jag körde bil, så snällt så.
En hel del snack blev det-tjejsnack!

Idag hade jag bestämt mig för att hålla mig hemma, då jag och Sebbe inte kommer att ses så mycket den här veckan känns det som. Till middag idag stekte vi fläskkarré, gjorde grönsaker i ugnen som jag hade lite basilika och salt på bara (potatis till "Sebbe kräsmage"), gjorde persiljesmör till köttet. Lyx att kunna plocka persilja och basilika ute på baksidan.
Vi har bara Moa hemma, Neo är fortfarande hos sin pappa, han var bara här i helgen. Men på Fredag får jag hem min kille igen. Sen är vi lediga 1 ½ vecka. Fan, fan, fan...kom på att jag måste anmäla föräldrapenning till försäkringskassan, får göra det efter det här blogginlägget...
Ska nog försöka komma iväg till Naturhistorika muséet med barnen nästa vecka. Något mer måste vi hitta på också, får se vad det kan bli. Sebbe har inte bestämt sig om han skall vara ledig eller jobba, det återstår att se.
Imorgon är det jag och Moa här hemma på eftermiddagen/kvällen, jag ska passa på att laga fisk till middag, brukar göra det när Seb inte är hemma. Torsk med potatis och äggsås!
Jag ser fram emot Torsdagen, jag ska på fotosession med Robert som har fotograferat mig flertalet gånger tidigare. Hoppas det blir några bra bilder :-) Klurar för fullt på kläder, smink, hår och accesoarer...det ska bli kul!

Jag skrev ett inlägg häromdagen...men den här bloggen och vårat internet är som det är...inlägget försvann, jag blev sådär måttligt road. Jag kan känna ibland att jag inte kan skriva av mig om exakt vadsomhelst på bloggen, det blir mer som en dagbok om vad jag gör på dagarna, djupare än så kan jag inte vara. Med hänsyn till inblandade människor och för att inte blotta mig själv inför alla. Kan berätta att min morfar har dött. Han hade tydligen legat i sin lägenhet i en vecka innan någon hittade honom. Jag hade ingen direkt kontakt med honom, träffade honom senast på mormors begravning för några år sedan, innan dess var det många år sedan jag träffade honom. Så begravning väntar i Augusti nån gång...jag tycker att begravningar är oerhört jobbiga, spelar ingen roll vems begravning det är, skulle kunna sitta och stortjuta på en främlings begravning, det är hela grejen som är sorglig. Avrundar med kort på världens mest underbara tjej;